tystnad

Nu är det minsann inget bus i huset. Alla tre grabbarna sover, de små efter en stunds påtande i trädgården och den stora efter ett besök på gårkvällens pubafton här i soknen. Här ser det ut som själva fa-an men det struntar jag i. Här ska det dönas på sofflocket och glanes film, det är lördag och jag är ledig. Tills barnen vaknar igen vill säga, stora som små..

bröderna bus

God morgon på er! Hoppas ni får en extra busig lördag idag. :)

a little bit of heaven

Se den, säger jag dock med varningens finger viftandes. Tryck inte play förr ens det finns näsdukar i närheten. Själv sitter jag i soffan med kudden dyblöt av tårar och tröjärmarna fuktiga av snor. Just so you know liksom. Men se den. Allvarligt, gör det. Nu. Eller imorrn. Okej?

inte krångligare än så

I bland behöver det inte vara krångligare än en sprakande brasa och en tryckare ihop med mannen man älskar.

jag håller bara med

frostigt

Första riktiga härliga frosten mötte mig i morse när jag hasade ner till frukostbordet med sömn i ögonen och håret på ända. Solen skiner så hela trädgården glittrar, helt underbart! Missionet är att komma ut med grabbarna innan lunch så att vi kan njuta av allt på nära håll, om jag kan slita Jack från teven vill säga. Frostigt väder och Nitro Circus rimmar rätt illa, men Jack är helt galen i det! Igår kom han hem från dagis med ett stort skrapmärken på kinden. Förmodligen hade han cyklat omkull, personalen var osäker för när de märkte det kom han bara spatserandes. Så något bra lär väl den där Travis Pastrana vår son, kör man omkull är det bara upp igen!

flinka fingrar

Döm om min förvåning när jag igårkväll kl 23.03 var färdig med redigerandet och bilderna skickade till DropBoxen. Nu håller vi tummarna för att Donna i Amsterdam är nöjd den här gången annars blir det till att bygga studio illa kvickt. Nu ska jag spackla mig och sen bär det av mot en trevlig liten sammankomst på BVC när Jason ska få sin femmånadersspruta. Har alltid med mig Jens dit, jag får ju panik av nålar och att hålla fast en illvrålande son som ännu ska få en spruta till i andra benet har jag gjort en gång och aldrig mer. Usch och fy vilket sätt att fira att man blivit fem månader!

tjuvtitt

En liten tjuvtitt från fotojobbet jag gjorde idag, tänka sig, jag hann! och tvätten den kom faktiskt av torkställningen och in i garderoberna. Nu ska jag bildredigera och förhoppningsvis blir jag färdig i kväll! Alltid denna optimism, jag är väl för härlig!

god morgon

Sitter nedsjunken i soffan, bredvid mig ligger nyss inkommen katt som luktar regn och olja (misstänker att hon övernattat i grannens maskinhall alternativt under en av våra bilar). Jack är på dagis, Jens är på jobbet, Jason sover, jag sippar på hett honungsvatten för att lena halsen som ännu straffar mig för helgens bravader och funderar på vad jag ska ta mig för idag. Köket behöver saneras, golven dammsugas och torkas, kläder som ska vikas och knölas in i garderober och lådor. Dagen har ju bara börjat så nog borde jag hinna med allt! Om det inte vore så att jag är förbannats lat (just bara idag, jag svär!). När Jason sover långlur måste jag iaf ta och fixa fotojobbet och hoppas på att ljuset utomhus kan hjälpa mot besvärliga skuggor. Håhåjaja, sneglar på Sigrid som ligger på rygg i soffan med benen spretande åt alla håll och känner att det lutar farligt nära åt att jag kommer göra henne sällskap.

höstpyssel

Jack och jag pysslade en av de sista gångerna vi var på Öppna Förskolan. Ritade av våra händer på silkespapper och häftade sen ihop. Senare under hösten ska allas händer sättas upp inne i Domkyrkan så det blir ett stort träd. Måste pallra oss in och titta, kan ju bli hur fint som helst! Nu dags för schmise with your eyes och sexy photographer Niiiigel Barker. Ni fattar vad som är i görningen va? :) Mmhm, bästa programmet nånsin och lilla skålen ostbågar. Nams!

no mercy

Och som vanligt har päronet på bilden inget med musen i texten att göra.

Världen har blivit ett skadedjur mindre idag då jag vräkte mig ut till katten på gräsmattan och med mina knähöga gummistövlar stampade ihjäl det som nog var världens sötaste mus. Jag trodde inte att det var sant när jag stod fastfrusen i marken och sakta lyfte på stöveln och såg det rödagula från musens innandöme.

Jag! som alltid var förbannad på katten i barndomen när kan kom hemsläpandes med grodor, fåglar, kaninungar och ekorrar. En fågel som det gjordes hjärtlungräddning på, ekorrar vars ben skulle spjälas och möss som begravdes med ett sugrör nedstucket graven så att den skulle kunna kika upp som i ett periskop liksom.

Nu stod jag där och var musmördare, inför ögonen på barnen dessutom. I fredags satt (samma?) mus i trappen, ja inomhus, och jag vrålade först OH MY EFFING GOD!!! tills jag fattade att panik inte var det bästa att få så jag slängde mig på inkräktaren. När jag sen stod där med musen i vantklädd hand tänkte jag för mig själv vad faan gör jag nu?!. Hittade inte Sigrid någonstans så en burk fick duga. Jaha, och sen då?? Ringde pappa som asgarvade och sen kom med förslagen att 1) Hälla vatten i burken, 2) slänga musen i stentrappen (där kikade jag ner på den lille stackar'n som tittade upp på mig med pepparkornsögon och svaret var NEJ!) och 3) ge den till Sigrid. Det senaste fick det bli, och jag insåg sen att det nog inte var det allra sjysstaste. Sigrid tappade iaf bort musen, så idag när jag fick se henne leka med en så var det no mercy. Farväl lilla söta pälsboll, jag är vuxen nu med ett hus och familj att skydda. Tell your friends.

gå all in

När man inte varit ute och haft drag under galoscherna på över ett år så kan det hända att man är nöjd när klockan är runt 23 och krogen är alldeles för knökfull med folk och man känner egentligen bara fem personer på hela stället. Då tar man en taxi hem och käkar en smörgås innan man knyter sig på madrassen bakom soffan hos väninnan. Nej, så går det nog inte riktigt till. Man går all in med redbull&vodka, shots och för mycket cigaretter. Man tar en taxi hem till kompis och efterfestar med döden och två medlemmar ur Kiss. Och så ännu på tisdagen känner man av sviterna då man är hesare än man någonsin varit någon gång förut och inser att det där med att gå ut, ja det kan tvåbarnsmorsan spara så att det bara blir en gång om året. Om ens det, krax.

All I want for Christmas

Är ett snuskigt stort presentkort (summan behöver inte vara stor, bara själva kortet för det blir så mycket roligare att handla då) hos valfri återförsäljare till PIP Studio. Bara älskar allt från deras filtar och korviga kuddar till randiga muggar och mjölkkannor med medaljonger på. Löjligt dyrt tycker jag att det är till på köpet. Varför kan saker inte vara jättefina och kosta som det gör på IKEA? Ja, jag har sagt det förr och jag säger det igen jag är en snålhöna. Känner mig så fantastiskt nöjd när jag köpt kuddar och pläd som får folk att fråga vart jag har köpt det nånstans. Jysk! säger jag då och försöker inte dölja stoltheten det minsta. Jaha? Jag tyckte det såg dyrt ut! Jag vet, that's the beauty! Men ett presentkort (ett jättestort!) kan jag ju spendera utan problem, om man bortser från problemet att just välja ut vad man vill ha utav allt det fina.

Så, PIP Studios alltså tomten. Go' jul!

låt mig presentera Sixten

Här har vi alltså kompisskarans senaste stjärnskott, Sixten. (Eller Sissen som Jack säger.) Ni ser även hans vapendragare Leo och Teddy som varit med honom sedan starten. Han den skäggiga där i mitten, det är Sixtens pappa, Fredrik. Han har ett hjärta av guld. Punkt. Mamma Sara har vi så klart också, inte att förglömma. Hon har ett strålande leende och ögon som lyser upp när hon skrattar. Och fräknar. Åh fräknar! Jag såg minsann att Sixten också har fått några, lyckliga lilla barn. Han är en fifty-fifty av sina föräldrar i det söta lilla ansiktet och om han inte har ärvt sina föräldrars förkärlek till sång och musik (SingStar-lovers och riktigt duktiga på det också!) så blir jag mäkta förvånad!

höstfredag

Äntligen fredag gott folk! Trots att jag är mammaledig (undrar egentligen vem som valde ordet ledig för det är ju liksom det allra sista man är. När man är ledig shoppar man, går till frisören, maratonkollar Americas Next Top Model eller ligger i sängen halva dagen. Inget av det har stått på mitt schema på vääldigt länge.) Hur som helst, jag ser ändå alltid fram emot fredagen och när den kommer känns det lite extra lyxigt att helgen ligger framför en. Den här helgen blir det middagsbjudning, Gotland Grand National, partykväll med övernattning i staden. Vädret har vaknat på fel sida idag, är gråsur och regngnällig. Kanske att vi trotsar det och går ut en sväng, eller så packar vi ihop oss och helt enkelt våldgästar nån vänlig själ som faktiskt är just ledig idag!

död åt socialtjänsten

(Jag är ledsen för den fantasilösa rubriken men jag är för upprörd för att vara fyndig eller politiskt korrekt.)

Jag skulle bara sätta mig och pumpa ur lite Jasondricka och fördriva tiden med att kolla veckans avsnitt av Uppdrag Granskning. Nu sitter jag här rödgråten med snor och svarta sminkfläckar på tröjan och undrar två saker. Vem i hela helvetet har bestämt Socialstyrelsens regler och riktlinjer och vilka är grottmänniskorna som har hjärta att följa dem? Programmet handlar i korta drag om två föräldrar som efter ETT telefonsamtal blir starkt misstänkta att ha utnyttjat sina döttrar sexuellt. Barnen tvångsomhändertas omedelbart och både mannen och kvinnan häktas. Han för misstanke om sexuellt övergrepp och hon för medhjälp. Mamman sitter häktad en dag men pappan får sitta i 68 dagar. Mardrömmen tar slut när tingsrätten anser de icke skyldiga. Tror de. Då vägrar Socialstyrelsen att lämna tillbaka barnen eftersom de anser att pappan är pedofil! De frikänns ytterligare en gång och får nu äntligen hämta hem sina barn. Då jävlar kommer åklagare Birgitta Fernlund dragandes med ett semesterminne, en filmsnutt på 47 sekunder som visar när barnen ligger på varandra och kittlas och skrattar så att hjärtat hoppar över ett slag. Det är barnpornografi i hennes ögon. Hon menar att mamman ville spela in en porrfilm med sina barn. Nu får det väl för fan vara nog! Tillslut blir hon friad och mardrömmen är över. 

Men jag då? Jag badade naken med Jack i måndags. Han var också naken, kan ni tänka er?! Ring polisen, säpo och hela jävla SWAT-teamet och hämta upp mig med helikopter och avrätta mig på offentlig plats med ett nackskott. För hur många gränser gick jag inte över där i badkaret med alla kroppsvätskor som blandades med blöta pussar och skvättande vatten. Där har vi väl hela faderullan inbakad i ett härligt fall för den hjärndöda socialtjänsten och vinnarkåta-åklagarsvin.

morgonfika

Morgonen började med att Jason och jag gjorde oss respektabla. Jag har börjat med någon slags snebena för att få den sk frisyren att fungera utan att behöva strypa dem med en tråkig hästsvans. Hepp vad pepp jag är!


Jason var söt som en polkagris in sin vintage onepiece. Den blev hans för en guldpeng på Kupan, ett helt fantastiskt fynd tycker jag. Jens muttrade: "Jahaja Jason, så du är rosa idag".


Visby bjöd på ett grått men väldigt friskt och härligt höstväder. Tänk att jag inte saknar det minsta att bo innanför den där gamla muren. Kan faktiskt tänka mig att flytta lite längre ut på landet, gärna med hav och skog som närmsta grannar.


Promenerade hem till David, Maria och Roy för morgonfika. Åt hembakat bröd med färskost, fina marmelader, rökt te med en sovande Sixten på magen. Sara och Fredrik, som är mamma och pappa till lille Sixten, var också där och blev bestulna på sin fina ostbåge ett tag. Drack kaffe ur så himla fina (och självklart svajndyra) koppar. Det är såna man får önska sig i present när man fyller jämnt. (Typ när man fyller trettio. I januari. Tjugohundratolv. Så, nu har jag hintat färdigt.)


Det skiljer fyra månader mellan Jason och Sixten och lika många kilon. Det var första gången som de ordentligt hälsade på varann och självklart skulle den ena bräcka den andra. Sixten visade sina karatesskills och Jason körde arga-leken. En alldeles perfekt dag och vi bestämde att vi ska ta morgonfika redan nästa vecka igen. Can't wait!

sötsaker

Så här bister såg Jason ut i förmiddags när jag kikade in under filten i vagnen. Jag flirtade lite med honom och som alltid sprack han upp i ett härligt leende! Nu ser ni förövrigt bulan över ögat. Som sagt så har vi varit hos doktorn idag och hon berättade mer ingående om bulan, som bara är fylld med vätska. Inga blodkärl eller annat tjafs, vilket är en lättnad. Hon ska nu undersöka om Visby lasarett kan suga ur den eller om vi måste åka till fastlandet. Hur svårt kan det vara? Putta hål, suga ur, bulan tömd. Problem solved? Yes. Jaja, nu är jag ju ingen doktor och vi får ännu vänta lite till och se vad som händer.



Nu ska jag sätta tänderna i dessa godingar och bara slöa i soffan. Med håret på ända, smink som hänger lite mer under ögonen än vad det borde, fötterna uppslängda på soffbordet iförda ett par raggisar och tröjan utochin och bakochfram. Mannen är på jobbgalej och då passar jag på att sunka mysa till det riktigt ordentligt!

superboy

Idag stundar besök hos barnläkaren och vidare undersökning av Jasons bula. Jag går inte därifrån utan ett klokt svar om rutinerna vid undersökning av cystor. På vissa tar man tester för att verkligen utesluta att den inte är elakartad, men på andra räcker tydligen ett ultraljud. Jasons farmor är undersköterska och hon tror inte alls att det är något annat än en cysta, eller en vätskefylld blåsa som de sa till oss, men hon tycker att de borde kunna suga ur vätskan. Knölen växer ju med Jason och trycker sig närmare ögat allt vad tiden går.

På just den här bilden syns bulan inte alls och vi har nästan vant oss vid den. Men andra som ser honom undrar om det är Jack som varit framme och varit lite väl kärvänlig med knytnäven..

Nu ska jag måla på krigsfejset och vid 13.30 förvandlas till en jobbig och frågvis mamma som inte ger sig förrens en klok undersökning gjorts!

tidig födelsedagspresent

Inte kattskit nånstans att få en sån här hängd om halsen när Jens kom hem från Amerikat! Fotolusten och jag fick en välbehövd nytändning och när den där tiden, som aldrig räcker till, tillåter kommer jag visa kärleken vi skapade tillsammans. :)

Ja, jag har världens bästa sambo.