lördag 18 april 2009

vinke-vink




En blödning vände upp och ner på världen. Migränen hängde över mig och allt blev svart. Tänk om... Grät och grät. Fick en tid för att se så att allt var okej. Höll tummar och anda när det flimrade till på ultraljudsskärmen. Och där framför oss, ett litet svartvitt riskorn som hoppar och vinkar! Vilken lättnad! Allt är som det ska vara. Inga om. När jag står inborrad i en kram säger Jens: "Jag älskar dig." För första gången.